27 Apr

22:00
Twitter Facebook

Det är klättringen som är det viktiga.

0kommentarer
Jag tror att vi människor har ganska lätt för att sätta upp mål för oss själva, det kan vara ganska höga mål och helst ska vi ha uppnått dom inom en viss tid . Klarar vi dom inte så blir vi ofta jätte besvikna på oss själva. I och med min funktionsnedsättning har jag genom mitt liv fått lära mig att sätta upp rimliga mål för mig själv. Men jag har även blivit en sådan person som har väldigt svårt att ge upp om jag verkligen har bestämt mig för något. Trots att jag måste lägga ganska mycket energi på själva resan till målet så har jag väldigt svårt för att släppa fokuset från just målet. Just nu läser jag till förskollärare i Umeå och är snart klar med fjärde terminen av sju. Jag har alltså läst mer än halva tiden och nu när jag och mina pluggar-kompisar börjat prata om att det närmar sig slutet så har jag insett att jag även när det gäller detta har svårt att släppa fokus på målet. Eftersom att jag bara tänkt på vad som kommer hända då jag är klar har jag haft svårt att njuta av tiden som jag faktiskt haft som ung student. Nu syftar jag inte på att jag faktiskt missade nollningen och att jag inte varit på så mycket fester och så. Utan det att tiden gått så fort och när jag tänker efter kan jag inte minnas så mycket av det. Hädanefter ska jag försöka leva i nuet och verkligen njuta av det. Detta inlägg var tänkt som en liten påminnelse både till mig själv och även till er därute. Ta vara på tiden som är nu. Visst det är jätteviktigt att sätta upp mål åt sig själv, men det är absolut lika viktigt att ta till vara på vägen till målet och göra det bästa möjliga av den. http://www.youtube.com/watch?v=vmKsCMgROCQ Kram på er :)
Allmänt
Kommentera