För någon vecka sedan läste jag en bok genom skolan som jag verkligen fastnade för (i alla fall de tre första kapitlen). "Alla dessa rum" av Karin Thulin.
Författaren skrev lite om självkänsla och självförtroende.
Hon skrev bland annat att vi borde sluta kritisera oss själva och istället ge oss själva uppskattning då vi sagt eller gjort något bra, som vi känner oss glad över. För att vi ska kunna göra det måste vi påpeka för oss själva att vi är viktiga.
Hon beskrev situationer som jag själv känner igen mig i. Bland annat; När jag gjort något som jag känner mig nöjd med kan jag säga det högt till mig själv. "Nu har du klarat av det här svåra, fastän du var rädd." Författaren skrev att eftersom att det är det inre barnet av mig själv som jag pratar med så måste orden vara enkla och tydliga.
Det som är svårast att inse är att det är ingen annan än jag själv som kan välja det som är bra för mig. det kan även vara det svåraste som man kan göra.
Hon beskrev även en del känslor,Hon menar att;
Sorg är lättare att bära än ovisshet. Inför ovissheten vet vi ingenting, vi har därför ingen metod att bemöta den.
Glädjen har inget rum. Den är fri som vinden från alla väderstreck och som solen - glittret, leken över vattenytan. Hon skrev även att ett leende sprids från magen till läpparna.
Jag tycker det är viktigt med fantasi, så här beskriver författaren det; Fantasin är tankens oändliga utvidgning som ger oss möjlighet att i vårt inre bemästra det omöjliga.
Hon skrev även lite om att gå vidare; Ett möte, ett jag och ett du som påverkar och förändrar. När jag skiljer ut dig från mig och blir en egen person, då kan jag lämna och gå vidare.
"Man ska älska det som är."
"Att vara ingen är det yttersta av att inte ha någon självkänsla."
"Kanske det allra viktigaste vi kan göra är att öva oss i att inte göra någonting." var några citat som jag kommer ta med mig från hennes bok.
Författaren skrev lite om självkänsla och självförtroende.
Hon skrev bland annat att vi borde sluta kritisera oss själva och istället ge oss själva uppskattning då vi sagt eller gjort något bra, som vi känner oss glad över. För att vi ska kunna göra det måste vi påpeka för oss själva att vi är viktiga.
Hon beskrev situationer som jag själv känner igen mig i. Bland annat; När jag gjort något som jag känner mig nöjd med kan jag säga det högt till mig själv. "Nu har du klarat av det här svåra, fastän du var rädd." Författaren skrev att eftersom att det är det inre barnet av mig själv som jag pratar med så måste orden vara enkla och tydliga.
Det som är svårast att inse är att det är ingen annan än jag själv som kan välja det som är bra för mig. det kan även vara det svåraste som man kan göra.
Hon beskrev även en del känslor,Hon menar att;
Sorg är lättare att bära än ovisshet. Inför ovissheten vet vi ingenting, vi har därför ingen metod att bemöta den.
Glädjen har inget rum. Den är fri som vinden från alla väderstreck och som solen - glittret, leken över vattenytan. Hon skrev även att ett leende sprids från magen till läpparna.
Jag tycker det är viktigt med fantasi, så här beskriver författaren det; Fantasin är tankens oändliga utvidgning som ger oss möjlighet att i vårt inre bemästra det omöjliga.
Hon skrev även lite om att gå vidare; Ett möte, ett jag och ett du som påverkar och förändrar. När jag skiljer ut dig från mig och blir en egen person, då kan jag lämna och gå vidare.
"Man ska älska det som är."
"Att vara ingen är det yttersta av att inte ha någon självkänsla."
"Kanske det allra viktigaste vi kan göra är att öva oss i att inte göra någonting." var några citat som jag kommer ta med mig från hennes bok.
Kommentera